Det ingick 20 st Lastterrängbil 939 BF i ett Rb67 kompani som dragfordon och som bärare av stridsledningscentral och radiolänkhydda. Bilen har möjlighet till drivning på framaxeln och har 10 växlar framåt och två bakåt. Diffspärrar ger ganska god framkomlighet i lätt terräng. Bilen är utrustad med en trumvinsch.

Bild 26. Detta skall enligt uppgift vara en Ltgbil 939 BF.

Vid den initiala planeringen av mitt diorama hade jag bara tänkt att bygga tre Ltgbil 939. Stridsledningscentral, Radiolänkhydda och Beredskapsbil som alltid stod framme vid ett grupperat kompani. Efter att Brekina lanserat en modell med Volvo Viking (modell N88) hytten så kunde jag inte motstå att köpa tre enligt ursprungliga planeringen och sen komplettera med tre existerande Scania som jag konverterar mha resin hytter från JES Models (Jan-Erik Sundlin, Åkersberga). Samma operation som jag gjorde för Rb68 dioramat.

Bild 27.Utgångsmaterial för sex stycken Volvo Ltgbil 939 BF.

Steg ett är att plocka isär modellerna i alla sina separata delar och också rensa bort alla detaljer som tankar, reservhjul, avgasrör, mm från balkarna. Steg två är att korta längd på flak och axelavstånd så det stämmer med  939 BF. Flaket ska vara 4,8 m långt och axelavstånd 5,20 m för 939 BF.

Bild 28. Alla flaken avkortade och märkta för resp funktion.

För att anpassa flakens fästen till den kortare ramen tar jag bort bakre fästena. Till de flesta sågjobben använder jag rakbladssågen till vilken jag har 4 olika grova tandningar på bladen. I det här fallet gällde det att komma ner mellan detaljer och såga så nära undersidan som möjligt.

Bild 29. Här använder jag en böjlig smal såg som jag trycker mot undersidan på flaket.

Det skiljer mycket åt vad gäller stuvutrymmen under flaket mellan den civila versionen och den militära versionen. Jag har inte alls koll på vad alla lådor är avsedda för men misstänker att åtminstone en av lådorna är till för snökedjor. Dvs lika som Rb68 förbanden.

Bild 30. Här är alla lådor och fästen på plats.

Jag tar en ganska kraftig bit list vid skarvning av den avkortade ramen. Den kommer inte att synas då jag limmar den på insidan. På bild 31 syns detaljer som vinsch med vajer (0,1 mm koppartråd) och hur jag lagt in listbitar för att öka frigångshöjden. Fäste för dragkroken är helt nybyggt.

Bild 31. Ny placering av tryckluft-tankar och dieseltank syns dåligt här.

I det här läget av ombyggnaden så har jag lämnat de tre Scania bilar som ska ha resinhytt. Blir en hel del annat arbete som t ex att tillverka rutor till dessa och jag vet att det är tidsödande. De bilar jag tar fram först är de som alltid stod framme i ett grupperat kompani:

• StriC (får en stor hytt på flaket)
• Radiolänkhydda (lite mindre hytt på taket)
• Beredskapsbil

Bild 32. Nu börjar det roliga med detaljering.

Jag gör den mesta detaljeringen som målning av lampor, skyltar och dekaler med regnr innan jag trycker tillbaka den klara plastdelen för fönster. För att kunna lägga på ett lager med klarlack satin utan att få klarlack på rutorna. Det krävdes en hel del pillande och tryck innan fönsterdelen kom på plats. Jag hade limmat fast stänkskärmarna inför målningen och det var precis att det gick att få dit fönsterdelen utan att lossa dessa.

Bild 33. Flaken limmar jag fast med snabbepoxi för att kunna justera så de blir i våg.

Nu återstår bara vädring av de tre modifierade Brekina bilarna.

Bild 34. Test med en liten scen där laddbandvagnen körs upp på flaket.

Flaken till lastbilarna som ska ha resin-hytterna skiljer sig inte från de med Brekina hytter. Sågar lite i chassit framtill för att kunna limma dit resin hytterna på rätt höjd. Resinhytterna kräver ganska mycket ”rensning” på insidan. Annars är det bara att tillverka och limma på alla detaljer. Eftersom hytterna är gjorda i en resin så använder jag genomgående cyanolim.

Bild 35. Den uppmärksamme ser att flaket på lastbilen med kran inte sitter rätt här.

Konstruktionen för fäste av lv-kulspruta är för komplicerad för att göra 6 st i skala 1:87. Därför markerar jag bara luckan i taket med en skjutbar lucka.

Bild 36. Vanligtvis låter jag färgen torka minst ett dygn innan jag börjar hantera delarna.

När hytterna är klara och fått ett lager med klarlack satin så är det dags att ordna fönster. Till den lilla bakrutan så är Kristal Klear en snabb lösning. Utförandet blir inte helt perfekt men den något ojämna ytan kommer inte att synas så mycket på 1 meter tittaravstånd.

Övriga fönster är tillverkade i klarplast från en förpackning och klippta och filade till rätt form. Fönstrena är sen limmade på plats med Kristal Klear.

Bild 37. Det gäller att fånga en större droppe på en tandpetare och sen föra den runt kanten.

Kranen blir helt scratchbyggd efter bilder på både Ltgbg 939 med kran och bilder på kranar. 0,3 mm koppartråd får markera hydraulslangar.

Bild 38. Koppartråden är fixerad vid kranen med cyanolim.

Precis som med övriga delar av lastbilen så lackar jag kranen med Humbrol klarlack satin. Jag har börjat vädringen med lite rost på lastbilen som ska ingå i servicetroppen och ha kran.
Vindrutetorkare är också fixade med 0,4 mm Aizo tejp som jag färgat svart med en spetsig tuschpenna.

Bild 39. Varningsskyltar på kranen är gjorda med gul dekal. Slangar och knoppar på spakar är målade med blank svart.

Äntligen klar med alla 6 lastbilarna. Tur att jag inte fick för mig att göra alla 20 som ingick i ett kompani. Vädring och last återstår.

Bild 40. Äntligen klar med de tre bilarna med hytter av resin.