Uppställningsplatsen för undplutonen vid övningar på Kjulabasen.

Stommen till terränglådan har jag gjort på samma sätt som till Rb68 dioramat med 70×8 mm furulister som jag betsat (mahogny) och lackat med fernissa 3 ggr. I ramen har jag lagt två lager 20 mm styrenplast med skarvarna omlott. Limmat med vanligt trälim. Vid höjderna har jag lagt på lite tjockare skivor. Rundning av förhöjningar och diken har jag fixat med en rasp. Som vanligt rekommenderas att göra detta ute och dammsuga innan lådan tas in.

Styrenskivorna vilar på ”krysset” och lister som ligger en bit under övre kant.

Innan jag började att spackla upp vägar och uppställningsplatser provade jag storlek och vinklar med blyerts på ett skyddspapper. Att först rita upp hela dioramat i naturlig storlek med lite komponenter inplacerade är väldigt nyttigt. Det är först nu som man får en första uppfattning om hur den komprimerade modellen kommer att se ut.

Hela dioramat med vägar och uppställningsplatser ritade på ett skyddspapper.

Hela dioramat är täckt med ett lager gips som jag penslat ut i omgångar. Gipset stelnar fort så det gäller att inte göra för stora batcher och tvätta penseln direkt. Jag har inte använt gasbinda med gips då det blir ganska dyrt att lägga tre lager över hela dioramat. Asfalten på stora landsvägen och uppställningsplattorna har jag gjort med många lager maskeringstejp (med Dymotejp så räcker ett lager) på varje sida och sen spacklat ut finspackel med en bred spackel. Skogsvägarna har jag spacklat med en grövre massa (Bostik multi filler). Jag har mest tagit vad som funnits till hands och tömt gamla burkar.

Ett lager gips underlättar ”plantering” av träd än bara ett lager akrylfärg.

Efter gipsning har jag målat allt utom vägar med en billig akrylfärg. Den vita akrylfärgen har jag mörkat ner genom inblandning av pigment. Åter efter devisen att tömma gamla burkar. Här har jag testat att sätta ut nästan alla komponenter för att få en sista uppfattning hur det kommer att se ut innan det måste till omfattande ombyggnader.

Det är först när komponenterna sätts ut som man får en uppfattning om helheten.

Ytan med akrylfärg ger ett bra underlag för att limma och sprida turf. Området jag avbildar är ganska torrt och jag försöker skapa olika områden med olika toner av gulgrönt. På den fina turfen ska det komma områden med en grövre variant för att simulera olika sorters lågväxande ris. Turfen limmar jag med utspätt vitlim och sprider mha en tesil för att kunna kontrollera spridningen av olika färger.

I botten på dikena limmar jag en mörkgrön turf för att simulera den mer fuktiga växtligheten.

Tälten är byggda på en plywood-skiva och måste sänkas ner för att få rätt höjd över marken. Limmas fast med vanligt vitlim.

Lagret med gips och färg bortskuret och ett lager styren bortskrapat.

Turfen är en blandning av huvudsakligen Woodland Scenics T49 och T50. Genom att jag återanvänder turfen som som inte fastnar i vitlimmet så har den även inslag av flera andra färger. Som jag säger, turfen blir bara bättre ju fler gånger man återanvänder den.

Lagret med fin turf i det närmaste klart.

 

Vägar

För att få struktur på grusvägarna har jag strukit ut vitlim och hällt ut mycket fin skursand. Skursanden är målad med olika toner av tunn grå färg där jag börjar med en mycket ljus ton och sen ”duttar” på mörkare toner med en finporig svamp som jag först drar ur mesta färgen genom att pressa den mot vitt papper. I skogsområdena har jag lagt på fläckvis med turf och limmat små bitar av flock för att simulera undervegetation och låga buskar.

Fotografering ute i sen e.m. sol.

Jag tycker att det var svårare att få till en bra asfaltyta på landsvägen än när jag gjorde Rb68 dioramat. Orsaken kan vara att jag bara använt vattenbaserade färger hittills. Jag nöjer mig efter ett antal lager med olika grå toner. Avsikten är att lägga på fläckar och bromsspår efter att vägmarkeringarna är målade. Måtten på kantlinjen ska vara 1 m linje med 2 m mellanrum och mittlinjen 3 m linje med 9 m mellanrum. Båda 1 dm breda för 70-väg. Taget från boken Modelljärnväg från grunden.

Testade en gammal tejp för vägmarkeringarna och den fungerade lika bra som Tamiya.

Efter maskering så penselmålade jag vägmarkeringarna med vit Humbrol. Jag drog bort maskeringstejpen mycket långsamt direkt efter målningen.

Vägmarkeringarna gör väldigt mycket för intrycket av väg.

Efter att vägmarkeringarna torkat över natt så strök jag ut vitlim på vägrenarna. Lite utspätt med vatten plus en droppe diskmedel. Vägrenarna får bara ett lager fin turf för att simulera kortklippt vegetation. Runt uppställningsplatserna är lutningen brantare än mot vägen.

Botten på diket ska få lite mörk färg för att förstärka intrycket av att det är blött.

 

Tallar

Som vanligt i mitt bygge så ändrar jag i ursprunglig plan. Efter sommarens återbesök på grupperingsplatsen så inser jag att att tanken med huvudsakligen granskog avviker för mycket från min förebild med mest tall och inslag av lövträd. Jag sätter igång tillverkning av tallar enligt tidigare ”recept” från Rb68 dioramat. Dock med lite test av nya grepp. Tillverkningen av tallarna är här beskriven i punktform:

• Blompinnar av olika längd och tjocklek letas fram.
• Nederdel vässas mha av en pennvässare och överdel smalnas av mha slipskiva.
• Borra hål rakt genom stammen med olika diameter (0,5 och 1,0 mm).
• Trä olika långa bitar av ståltråd genom stammen och bocka åt olika håll.
• Stryk blivande träden med lite utspätt vitlim för att fixera grenarna.
• Stryk underdel av stammen med utspätt vitlim och strö över fin skursand för att skapa en skrovlig yta att efterlikna den grova barken.

De blivande tallarna hanteras bäst fixerade i cellplast.

• Hela trädet målas med matt akrylfärg för tak.
• Övre delen målas med brun/orange akrylfärg (bild 144).
• Nedre delen målas med gråbrun färg som jag också ”duttar” på lite på överdelen.
• Hela trädet får en wash av uttunnad akrylfärg Vandyke Brown. Skarv mellan grov och tunn bark och övre del av trädet får en highlight med outspädd akryl Burnt Sienna. Nedre del får en highlight med akryl Raw Sienna.

Totalt har jag satt igång med 26 tallar av olika storlek.

• När färgen torkat är det dags att trä foliage på grenarna. Jag börjar med Woodland Scenics Foliage Light Green FC52. Avsikten är att tona ner delar av foliaget till något mörkare grön ton mha airbrushen.
• Jag försöker att separera upp foliaget för att få det mindre kompakt och mer likt en verklig gren.

  
  Jag lägger på flödigt med outspätt vitlim.

Första batchen nästan klar och står och torkar i solen.

• Toning med en mörkare nyans av grönt. Jag tog Hu195 (satin) som är en ganska mörk grön ton. Lätt dusch med airbrush snett ovanifrån. Jag vill skapa lite olika toner i grenverket.
• Kontroll av alla grenar med lite justering med limning små små bitar av foliage.
• Sista steget är fixativ (finns i konstnärsbutiker och Panduro) för att säkra mindre bitar foliage är sista momentet.
• Rötter utelämnar jag då avsikten är att plantera lite ris runt basen på alla träd.

Med 4 gamla tallar från Rb68 bygget så har jag nu 30 tallar klara för ”plantering”.

 

Granar

Som till som Rb68 dioramat köper jag granar avsedda för modelljärnväg. Beroende på prisnivå skiljer de sig åt i naturtrogenhet. De ser alla mer eller mindre ut som flaskborstar. Det går dock att bättra på utseendet en del med fin flock eller turf.

Mittenraden är en av de sämre typer av färdiga granar jag sett.

Första steget för att bättra på granarna är att klippa bort alla långa trådar och strån som står att alla håll. Och klippa rent grenar nertill så det bildas en stam, vilken ofta saknas. Nästa steg är en dusch med utspätt vitlim (plus en ½ droppe diskmedel).

Jag roterar granen snabbt både under och efter duschen.

Sen strör jag på mellangrön (Noch 07244) och mörkgrön (Noch 07206) flock och skakar av överskottet genom att ”snärta till” granen. Jag kom fram till att detta var bästa tekniken vid jobbet med Rb68 dioramat (se sidan Landskap och natur). Den mörka flocken använder jag till de längsta granarna som är nästan 15 cm höga.

Det gäller att strö på flock snabbt under rotation så limmet inte droppar ner i asken.

När vitlimmet har torkat sprayar jag granarna med Fixativ. Jag har hittat en sort från Panduro (Schjerning Krystal) som inte luktar så mycket. En del Fixativ kan lukta ganska intensivt. Trots Fixativ så släpper granarna lite flock men det är inget större problem. Före plantering så lägger jag på lite ojämnt med en gråbrun färg. Den gråbruna färgen längst ner för att simulera torra och döda grenar på de höga granarna.

Första batchen på mer än 40 granar på tork.

 

Lövträd och buskar

Runt uppställningsplatserna har det växt upp en del buskar och lövträd och jag använder ett Woodland Scenics kit som närmast liknar sälg i Sverige. Förutom att böja plastgrenarna åt olika håll är det viktigt att vrida runt i olika vinklar för att maximera variationen på grenverket. Stammen och grenarna målar jag i en ljusgrå ton före applicering av löven. Jag har kvar lite gammalt kontaktlim som jag föredrar för att fästa foliage (riven grön skumplast). Jag snurrar runt trädet i påsen med foliage och kompletterar sen med att trycka fast lite bitar där det är tunt med en pincett.

Det nya mindre hälsovådliga limmet (till höger) är inte lika lätt att jobba med.

Före plantering så säkrar jag lövverket med fixativ och lägger fläckvis på tunt med en något mörkare grön ton med airbrushen. För att skapa variation i träden.

Buskar och lövträd på plats runt uppställningsplatserna.

 

Figurer

Svenska flygsoldater och tekniker med uniform och utrustning från tidigt 80-tal lär inte komma varken i skala 1:72 eller 1:87 så jag samlar på figurer enligt ”best effort” principen. Likaså får man accceptera att figurerna har Ak4 och inte m/45 som var FV standard.

Det är mest figurer från Preiser i skala 1:87 kompletterat med några andra fabrikat jag inte har koll på efter att ha slängt förpackningarna. Jag använder både militära och civila figurer. Vissa figurer var av typen lösa delar där man får limma fast både huvud, armar och ben enligt eget tycke. Vissa figurer var gjutna i mjuk vinylplast ? som jag alltid haft stora problem med att rensa från gjutskägg och delningslinjer. Har inte förstått varför man främst tidigare använde mjuk plast till figurer som förutom är omöjliga att rensa också gör det omöjligt för färgen att fästa?

Visst blir det ett ”hemlighus” med öppen dörr även denna gång.

Efter rensning av delningslinjen med en ny skarp skalpell så sprutmålar jag alla figurer med grön uniformsfärg. Har upptäckt att det går ganska bra att penselmåla alla andra färgerna, inklusive hudfärg. Det är många delar som får lite andra gröna toner förutom mörkbruna kängor och remmar. För att hantera figurerna så använder jag en 0,5 mm pianotråd fäst i ett hål i foten med snabblim.

Tvärtemot grundregeln så målar jag först alla  figurer med mörkgrön färg.

När jag målat alla delar som inte ska ha samma gröna färg som uniformen så lägger jag på en wash med svart färg. Det är främst för att skapa variationer i ansiktet. Sista momentet är att kontrollera och justera alla gränser mellan färgerna och sen lägga på ett lager med matt klarlack.

Figurer klara för montering i dioramat. Pianotråden används även vid montering.

Det blir även några hjortar som gömmer sig i granskogen.  Hjortarna har fått en rejäl vädring med gråbruna toner för att få bort den klara orange färgen de var målade med. Vädringen har jag gjort genom att stryka ur mesta färgen mot en servett så penseln blir ganska torr.

Hjortarna blickar lite oroligt bort mot vagnarna.