Lastbilar Scania 111
Delar av Undplutonen med labvagn och stabsvagn och Scania 111 med daghytt.
Mina utgångsmodeller för de tre dragbilarna.
Hela kranaggregatet blir ett scratchbygge med olika profiler. Som hydraulslangar använder jag 0,25 mm mässingstråd och sticker in i hål borrade med 0,3 mm borr.
När man limmar ihop olika profiler krävs det spackel i skarven.
Flaket på mina modeller var löstagbart och byts ut mot en helt egen konstruktion. Ingen lastbil finns bevarad vid F11 Museum så jag har bara enstaka bilder att utgå från vid måttsättning. Vad jag kan se på bilderna så var lastbilen mycket standard och inga extra lådor.
Bakre skärmar på daghytten passade till chassit på 2-axliga modellen.
Alla synliga tillägg och modifieringar jag kunnat se på bilder av lastbilarna har jag infört. Som pluggning av nedre strålkastare, lampa för flak, reflexer, mm. Båda lastbilarna som drar de två släpen får en nedfälld sida för åtkomst av dörr till serviceskåp och vattensäckar.
Alla delar klara för målning.
Chassit med flak målar jag i omgångar för att täcka alla ytor. Sidolämmen på flaket ska limmas på plats efter att axel med bakhjul är monterad. Efter målning av bakljus, blinkers, reflexer och dekaler med regnr och skyltar på kranar så lägger jag på ett skyddande lager av Humbrol mattlack. Enligt anvisning bör man täcka de känsliga regnr dekalerna med vattenbaserad lack. Jag har dock inte upptäckt några problem med att använda Humbrols lösningsmedel baserade matta klarlack på torra dekaler.
Jag återanvänder häftmassan efter lite knådning.
Efter detaljstudering av en teckning över undplutonen upptäckte jag att konstnären har indikerat lådor under lastbilarna. Det verkade så osannolikt att försvaret inte skulle ha beställt extra lådor för att förvara snökedjor mm så jag tillverkade lådor med samma stuk som robotlastbilarna hade. Jag gjorde även test med att knåda till gummisäckar i Cernitlera. Bakas vid 100 grader i 10 min.
Alla delar klara för montering. Till höger syns gummisäckarna för vätskor till labvagn.
Av någon anledning så torkar Humbrolfärgen mycket långsamt på Cernitleran. Mer än tre dygn innan kladdigheten försvann. Lastbilarna med nerfälld sidolämm lastar serviceskåp och gummisäckar. Insidan på flaket med serviceskåp behöver ingen vädring då inget kommer att synas när skåpet är på plats.
Bara lite vädring och mattlack på hjulen återstår.
Serviceskåp
Serviceskåp intill Labvagn vid F11 museum.
Serviceskåpet blir mitt första försök att måla splinterkamouflage. Bra med lite träning innan jag börjar med vagnarna och flygplanen. Från början hade jag tänkt att använda de målningsmasker jag köpt för 37’orna (Gator’s paint masks) men insåg att både antalet utskjutande detaljer och skillnad i skala gör att det inte är någon bra idé. Återstår att testa alternativen att maska för airbrush eller att maska för penselmålning. Förutom bilderna från F11 museum har jag tagit lite bilder på andra typer av fordon/vagnar med splinterkamo för att ha lite förebilder till de sidor som var svåra att fotografera. Jag har ingen ambition att helt efterlikna just vagnarna och skåpet på F11 museum utan mer att få ett realistiskt utseende.
Domkrafter och stödben i hörnen som syns på bilden ovan har jag fått en förklaring till. Tanken var att använda domkrafter för att lyfta upp skåpet från flaket och på så sätt friställa lastbilen för transporter (vatten). Detta var något som inte fungerade så bra så domkrafter och stödben blev liggandes i förråd. Inne i serviceskåpet finns det två säckar för råvatten och två säckar för avloppsvatten så det kan vara ganska tungt.
Serviceskåp med AC och omformare för el.
För målning av splinterkamouflaget avser jag att använda de fyra Humbrol färger som Flying colors anger i beskrivning till dekalarken:
Grass green Hu 80
US Tan Hu 118
Dark green Hu 30
Tank grey Hu 67
Först är hela skåpet målat med Humbrol 80, Grass green. För min första test för måla med airbrush så har jag maskat på samma sätt som jag tillämpat tidigare. Dvs att börja med en smal tejp närmast gränsen och sen fylla på med bredare tape. I detta försök så maskade jag på fri hand och utan att dra några streck för att markera fälten. Även om tejpen är tunn är det viss svårighet att få den smala tejpen att fästa och täta 100% mot utskjutande detaljer.
Målning av splinterkamo (US tan färg) med airbrush förberedd.
Att maskera hela sidan med olika breda tapebitar tog lååång tid och kontakten vid de utskjutande delarna var inte 100%. Beslut att testa penselmålning på de beiga fälten som inte är så breda. Beroende på pigmentet så kan penselmålning ge ett utmärkt resultat och ibland vara svårt att skilja mot airbrush.
Maskat för penselmålning på återstående 4 sidor.
Färgen var inte riktigt så snäll att penselmåla som jag hade hoppats. Dock inte alls så svår som t ex gul och vissa andra pigment kan vara. Jag har en grön Humbrol 226 som är riktigt vattnig och den är inte att tänka på för penselmålning. Jag är min egen domare och bedömer att det är OK att gå vidare med nästa färg.
Två färger klara och nu återstår mörkgrön och mörka Tank grey.
Det skulle var intressant att se hur målning av splinterkamouflage gjordes på förebilderna. Vilken färg la man som grund och hur gick maskningen till? Följde man samma ritningsunderlag på alla enheter eller varierade det mellan enheterna? La ut en fråga på IPMS Stockholm hemsida och som vanligt både många klargörande och tips. Dock är jag osäker på var målningen av vagnarna skedde? http://www.ipmsstockholm.se/phpBB3/viewtopic.php?f=2&t=2066
Maskering för mörkgrön Humbrol 30.
Jag maskerar och målar inte alla sex sidorna på en gång för att kunna hålla skåpet med fingrarna och kunna justera tejpen vid övergången mellan hörnorna. Har studerat en hel del bilder på svenska splinterkamouflage och tycker det verkar finnas skillnader i själva utformningen. På undplutonens vagnar ligger den bruna färgen i smalare sammanhängande fält och på en bild på en vagn från kustartilleriet är det den svarta färgen som är målad i smala sammanhängande fält.
Enligt uppgift ska fördelningen mellan färgerna vara 34% ljusgrönt, 30% mörkgrönt, 30% svart och bara 6% brunt. Då verkar undplutonens målning på vagnar och skåp stämma med instruktionen.
Det blir många tejpbitar för varje färg.
Funderar fortfarande på hur jag ska kunna snabba upp målningen av vagnarna. Ska testa att skära ut en schablon av en bred maskeringstejp. Jag har kopierat och skalat ner en bild från anvisningen för splintermålning, Anv Mönster.
(Älskar förkortningarna i försvaret och kommer aldrig att glömma att socka blå är strumpor. Vad de tjocka vita sockorna hette minns jag inte. Transportabel markradiomottagare kallades i det civila transistor som sen övergick till bergsprängare.)
Återstår svart eller rättare sagt Humbrol Tank grey 67.
Alla fyra färger är nu klara och jag har lagt på ett lager med mattlack. Avser att fortsätta med test för snabbaste sättet att måla splinterkamouflage på vagnarna. Enklast är nog att börja med den ljusgröna färgen då det ska vara så lite av den bruna färgen. Penselmålning efter maskering verkar vara den mest framkomliga vägen. Att maskera tre skikt för målning med airbrush blir för omfattande.
Skåpet på plats. En stege för att underlätta åtkomst tillkommer.
Råvattnet pumpades in i serviceskåpet med pumpen på flaket för temperering och rening för användning i framkallningsprocessen. Tanken i serviceskåpet rymde 1000 l vatten. Spillvattnet pumpades ut till spillvattensäcken med en pump inne i serviceskåpet.
Gummisäckar för råvatten och spillvatten från framkallningsmaskin.
Serviceskåpet förser labvagnen med AC för en konstant temperatur och fuktighet. Till Rb68 löste jag problemet med mjuka böjar på ventilationsslang genom att tillverka den i Cernitlera. Den lite smalare slangen från serviceskåp till labvagn gjorde jag genom att stoppa in en ståltråd i en mjuk gummislang och sen böja ståltråden.
Slangen ska målas med aluminium och sen mörkas ner med brunt.
Scratchbygge av FV motorelverk (kragg)
FV standardelverk som även ingick i Rb68 kompaniernas utrustning. Tyvärr hittade jag denna kragg för sent som underlag till mitt Rb68 bygge.
Med bilder från F11 museum har jag möjlighet att bygga en betydligt mer detaljerad Kragg än de tre jag gjorde till Rb68 uppställningen. Jag börjar med underdel till chassi och sen skåpet över. 0,75 mm styrenskivor tycker jag är smidiga att jobba med då de både går att klippa med pappersskäraren och ger bra stabilitet när man ska hålla i konstruktionen vid slipning.
Första steget till kraggen är en enkel konstruktion med släta sidor. Profilerna under spacklet går från 2,0 mm till 0,25 mm.
Sluttningen på taket ordnas enklast med profiler i fallande tjocklek som sen spacklas släta och slipas. Man får spackla och slipa några gånger för att få en helt slät yta.
Taket måste vara helt klart innan jag börjar med draganordning och stänkskärmar så det går att putsa alla 4 sidorna. Jag håller bygget mot ett putspapper som har en helt slät stödyta och putsar med lätt tryck i korta omgångar mellan kontroller hur mycket som blivit avverkat. Det går mycket snabbt att putsa för mycket så det blir snett.
Alla delar på plats och klart för målning.
Mitt elverk ska stå inbackat mellan några träd och vara i full drift vilket innebär att både stödhjul och bakre stödplattor ska vara nerfällda.
Maskeringstape i olika bredder. Först smala och sen bredare.
Det är inte så noga med hur det ser ut när man täcker in objektet med maskeringstape. De mörka ytorna markerar ventilationsgaller på främre och bakre luckor.
Kraggen har fått lite väderbitning med rostfläckar och en wash med mörkgrått.
Med avsikt har jag inte smutsat ner motorelverket så mycket då de troligen förvarades inomhus och inte var så väderbitna. Den kragg som står vid F11 museum har stått ute många år och nu blivit betydligt ljusare i färgen. Den hållare som finns på höger framsida har jag tagit för givet innehöll en brandsläckare då det begav sig.
Hela kraggen har fått ett lager Humbrol mattlack som bl a säkrar regnr dekalen.
Detta är nog sista gången jag bygger ett elverk av denna typ. Bra med lite övning då jag ska bygga två beredskapsaggregat (bragg) till uppställningsplattorna.