Tält och soldater
Hur jag tillverkar tälten finns utförligt beskrivet i beskrivningen av Rb68 dioramat. Vid bygget av Undplut S37 dioramat gjorde jag lite olika modeller av förläggningstält från olika tidsåldrar så det var bara att plocka fram två st nu.
Bild 110. Tält i utställningen på Ystads MilitärHistoriska Museum. (fd Lv4)
Eftersom tälten är gjorda på en skiva av plywood så behöver de sänkas ner något för att få rätt höjd och form på duken. Jag placerar ut tälten efter att ytan fått ett lager med turf.
Bild 111. Bottenplattan markerad med svart tuschpenna.
Efter att ha skurit ut lagret med färg med skalpell så skrapar jag bort ett lager cellplast med en mejsel tills tältet hamnar på rätt höjd. Tältet limmas fast med vanligt vitlim. Ytan är ganska ojämn efter behandlingen med mejseln men tältet sitter fast bra med vitlim.
Bild 112. Utprovning av hur mycket cellplast som måste skrapas bort.
Skarven mellan tält och mark stryks med vitlim och sen fyller jag på med turf med tesil som vanligt.
Bild 113. En av plutonernas tält dolt under lövskogens grenverk.
Figurerna hanterar jag genom en kort bit 0,5 mm pianotråd som jag fäster med cyanolim i ett hål genom fot eller bak. Pianotråden får sitta kvar som extra fäste när jag limmar fast figurerna i dioramat. Förutom figurer så lägger jag till verktyg, lådor, kabelrullar, cyklar och ett torrdass. Jag har lagt till ett hemlighus och en rådjursfamilj i mina tidigare diorama och så också i detta. Nytt i detta diorama är två st lv-kulspruta M/36 för närskydd som placerades nära lavetter och belysningsradar.
Bild 114. Ett urval figurer och detaljer för utplacering i dioramat.
Gran och lövskog
På grupperingsplatsen fanns både gran och lövskog och jag använder färdiga granar som utgångsmaterial. För lövskogen så har jag en blandning av färdiga träd, som jag dock förbättrar, samt lövträd i ”byggsats” från Woodland Scenics. Anledningen till att jag blandar in Woodland Scenics modell av lövträd är rent ekonomiska. Det blir alldeles för dyrt att köpa så många lövträd som liknar bok helt enkelt.
Bild 115. Granarna som ser lite tunna ut från början förbättrar jag med extra turf fäst med utspätt vitlim.
Woodland Scenics lövträd fungerar så att man vrider och bockar det ursprungligen platta plastträdet till olika former. I mitt fall har jag även gjort en förlängning av stammen med en bit tjockare björkkvist så träden inte ska se ut som svenska fruktträd. För att kunna fästa träden i dioramat har jag borrat fast en bit plaststång.
Bild 116. Efter förlängning av stammen så ska träden målas i en mer grå ton och få en rejäl wash med mörkbrunt.
Bladverket skapas genom att man stryker grenarna med en form av flytande kontaktlim som får torka helt kort så ytan är rejält klibbig. Det gamla lösningsmedel-baserade Hob-e-Tac limmet från Woodland Scenics tycker jag är mycket bättre än det nya som inte avger skadliga ångor av metylenklorid. Som avslutning på jobbet med lövverket lägger jag på lite mörkare grön ton med airbrushen och avslutar sen det hela med en rejäl dusch med fixativ.
Bild 117. Det gäller att ”veva runt” ordentligt i påsen med flock (malen och färgad skumgummi) för att få det att fästa på alla klibbiga grenar.
Vägar, staket och fält
Vägen som går mellan Åhus och Simrishamn är gjord med finspackel där den något upphöjda asfaltytan skapats med smal Dymotejp på kanterna och en bred spackel. Efter borttagning av Dymotejp är finspacklet sen målat med olika nyanser i grått. Målningen är gjord med en finporig svamp. När färgen torkat ordentligt tejpade jag upp för vägmarkeringarna.
Bild 118. Många tejpbitar går det åt även på en kort vägstump. (Tyvärr är bilden oskarp.)
Väglinjerna är penselmålade med matt vit Humbrolfärg. Maskeringstejpen tar jag bort direkt efter målningen och det är en lite snabbare operation än att klippa och sätta dit tejpbitarna.
Bild 119. Linjerna gör väldigt mycket för intrycket av väg.
Efter målning av vägmarkeringar tar vegetation i vägkanten över. Här använder jag turf som blir över i silen efter täckning av större ytor.
Bild 120. Jag arbetar etappvis med utstrykning av vitlim och strö över turf i vägkanten.
Staketen gjordes av runda tandpetare och tunn Björntråd. Stolparna fick hål för genomgående tråd och är målade med en grå färg och har fått en svag wash med mörkbrunt. Före montering i dioramat fixerades varje stolpe med jämna avstånd mot Björntråden med cyanolim.
Bild 121. Tråden går här genom alla hål och det är dags att fixera varje stolpe.
Vid fördelning av turf över hela dioramat jobbar jag med mindre ytor för att inte vitlimmet ska torka för mycket. Turfen fördelar jag med en tesil. Turf som inte fastnar i limmet suger jag upp med dammsugare och återanvänder.
Bild 122. Klart för att ta fram tesilen och knacka ut turfen.
Man ser nu hur landskapet börjar ta form, men det är mycket kvar att göra för att efterlikna förebilden med diken, träd, stubbar, buskar, ogräs, grusväg, hjulspår, staket, skyltar, mm.
Bild 123. Delen med Ravlunda skjutfält börjar ta form med buskar och staket.