Jag har inte gjort någon systematisk dokumentering vid bygget av mina 40 st JU-87 men nedan har jag samlat lite erfarenheter från byggena och tips från prov med olika tekniker. Byggbilderna kommer både från bygget av min samling med 30 st Lufwaffe maskiner och de 10 som opererades utanför Luftwaffe.
På frågan om vilken av byggsatserna som jag tycker var bäst så finns det ingen som jag vill peka ut som bäst på allt. Olika tillverkare har fokuserat detaljeringen på olika delar. Huvar och dekaler vill jag påstå skiljer mest mellan olika tillverkare av samma version.

Olika innehåll i byggsatserna

Revell har gjort både B och G versioner av JU-87. Det har gjorts ca 30 olika verktyg med JU-87 i skala 1:72. Till detta kommer modifieringar och tillägg till existerande gjutningar.

Det som skiljer mycket mellan de olika tillverkarna är huvarna och dekalerna som har mycket olika storlek.

Det skiljer även mycket mellan hur man löst uppdelningen av modellen i gjutverktyget.

Otaki är nog den mest udda modellen med sin vinröda plast. Skalan är inte angiven och ligger runt 1:90. Bomben kan lösgöras mha en fjädermekanism. Ett fynd hos Hobbybokhandeln.

High Tech Model och Czech Master Resin är de två resinmodeller som igår i min samling. Båda med mycket fina gjutningar och bra fyllnad.

Cockpit

Cockpitinredning har skiljt sig mellan noll och ganska detaljerat. Jag har tillverkat (när saknas) och detaljerat inredningen på samtliga maskiner. Mer eller mindre beroende på övrig detaljering.

Det finns gott om bilder med inredning på de olika JU-87 versionerna på nätet. Till detta kommer även massor med JU-87 böcker med bilder.

Jag har tagit en hel del idéer från de olika modellerna till mina detaljeringar.

Som syns på bilderna skiljer det ganska mycket i utförande mellan olika tillverkare. Jag vet inte om jag kan utnämna någon absolut bästa inredning för olika tillverkare har satsat på olika saker i inredningen.

Även vitmetall har använts för gjutning av cockpitinredning. Kompletterat med fotoets (PE).

Cockpit är målat med Humbrol 66 (olive drab).

Torrborstning med vit färg och sen målning av detaljer med svart, blått och läderbrunt.

Bälten är gjorda med 0,7 mm Aizu maskeringstape och spännen av tubplåt.

Instrumentpanel är antingen dekal eller plast med relief för torrborstning. Eller saknades helt för scratchbygge och egen målning.

Klart att limma ihop kroppen efter detaljering och målning.

Flygplankroppen

Vid torrpassning så upptäckte jag i många fall ett behov av att stärka upp skarven med passbitar. Både framför och bakom cockpit.

Ibland gick det åt många klämmor för att få bra anliggning längs hela skarven. Även om jag inte limmade hela vägen.

Trots mina försök att styra upp passningen behövdes en hel del spackel på många av de äldre modellerna.

Det var inte bara skarven mellan kroppshalvorna som krävde spackel.

 

Målning

Provade några olika färgvarianter för den ljusblå undersidan. Humbrol 47 (ljusblå) med lite vitt är nog den bästa mixen.

Före målningen av ovansidan har jag konsekvent maskerat hela undersidan. Vänta med att montera bakre hjulstället.

För maskering inför målning med den svartgröna färgen har jag använt lite olika tape. Kamoi tape (40 mm), Tristar Model (30 mm), Biltema blå maskeringstape (37 mm), Tesa rosa Precision Sensitive (38 mm).

Jag kommer nog att köra med Tesa varianten framöver då jag hade lite problem med att den lösningsmedel baserade Humbrol färgen ”blödde igenom” med följd att färgen under lossade. Framförallt på ställen där jag hade spacklat. Gjorde också dödssynden och lät tapen sitta för länge i några fall.

Tesa tapen klistrar inte lika bra som övriga sorter och ger lite problem med släppning på ojämna ytor.

Det gäller att hålla reda på de olika individerna när man bygger flera åt gången.

Alltid lika spännande att ta bort maskeringstapen varje gång man gör det.

Spanska JU-87 hade förutom andra färger ett annat mönster jämfört med Luftwaffe standard, och jag köpte ingen mall utan jobbade med lite fri tolkning från bilder.

Alla dekaler täcker inte underliggande färg helt och därför försöker jag ta hänsyn till det när jag målar.

Nästa moment i målningen är maskering för olika vita och gula fält.

Förutom tape intill fältet som ska målas så provar jag olika sätt att maskera övriga delar. Notisar fästa med maskeringstape i detta fall.

Glad-pack fungerar också.

Plastfilm med tapekant för stora målningsjobben var inte optimalt. För bred.

Vitt täcker bra och är betydligt lättare att måla jämfört med gult.

Huvar

Jag limmar huvarna med Gators akryl-lim vilket jag tycker ger lite större styrka i limfogen jämfört med vitlim. Akryl-limmet torkar också till en klar fog och krymper något som vitlim

Passformen varierar stort mellan olika modeller med bättre eller sämre passning mot flygkroppen. På bilden Airfix senaste modeller med mycket bra passning.

När passningen inte är så bra är det bara att ta fram maskeringstape och spacklet (Tamiya Putty).

När jag gör maskeringsmallar av tape för att kunna airbrusha huven så använder Aizu tape i olika bredder.

Skalpellen använder jag bara för att skära ut de längsgående ”spröjsarna” och mot flygplankroppen.

Mjuk skumplast är utmärkt för att maska av inredning vid större öppningar. Viktigt att torrpassa och slipa in delar som ska limmas in utifrån före målning.

Jag har även penselmålat flera huvar genom att först maskera för alla tvärgående ”spröjsar”.

Efter målning och färgen torkat tar jag bort tvärgående tape och maskerar för att måla de längsgående ”spröjsarna”.

Jag har även provat på tekniken att måla huvar lösa före limning. Inte att rekommendera då limning och spackling blir svårare och lätt att skada existerande målning.

Enda fördelen är att antennen kan limmas och målas i samma omgång.

Vakumdragna huvar kan vara av olika kvalitet och en av mina var riktigt dålig. Försiktigt renskar jag huven och ännu försiktigare putsade jag ner den till kanten.

Enda sättet att rädda huven (bara en med i byggsatsen) var att limma förstärkningslister i nederkanten och sen doppa huven i golvpolish (2 ggr).

 

Målning detaljer

Det finns en hel del detaljer på JU-87 som jag penselmålar.

Spinners med olika färger är en utmaning att måla. Jag har provat en teknik som jag nu använt ett flertal gånger med lyckat resultat. Jag stansar ett hål i en bit ballong och får på så sätt en mask som sluter tätt när man målar toppen. Storleken på hålet är kritiskt för att masken ska sitta fast och sluta åt.

Enda nackdelen med tekniken är att man måste måla toppen sist, vilket kan vara lite svårt om toppen ska vara ljus och resten i en mörk färg. Man kan få lägga på många tunna skikt.

Jag har även provat att måla spinners roterande med hjälp av en långsamgående motor. Har inte gått så bra då motorn roterat för fort och problem att få en perfekt centrering av spinnern.

Det gäller att hålla koll på alla smådelar när man bygger flera samtidigt så de hamnar på rätt maskin.

JU-87 D4 med torped

Version D4 med torped finns inte i skala 1:72 så både fäste och torped scratchbyggdes. Det finns en Hasegawa i skala 1:48.

Ett inte alltför komplicerat bygge.

Torpedversionen fanns bara som prototyp. Den var utrustad med extratankar.

JU-87 C version med fällbara vingar

Sågsnittet i vingarna gjorde jag efter att de hade limmats ihop.

Inte helt enkelt att tillverka de minimala gångjärnen vridbara i två dimensioner. Hangarfartygsversionen kom också bara till prototypstadiet.